Ge honom en boll för fan... eller ett plektrum... eller skjut honom!

Herr Bieller påminner mig konstant om att Staffan Ohlsson lika konstant är arg. Jag gillar det. Att alltid ifrågasätta domarens beslut, oavsett hur utspelade man är, tyder på vinnarskalle. Och Staffan har som vi alla vet en grym vinnarskalle. ADHD-legenden skäller också på allt och alla i tid och otid. Han har också en jävla vinnarskalle. Om Kalmar FF hade haft en Staffan Ohlsson eller en Pelle Fosshaug i truppen så hade första SM-guldet varit klart redan för tre år sedan.

Vargen är inte bara det vackraste och mest imponerande djuret vi har i Sverige - människan inräknad - utan det är även utrotningshotat. Att då ordföranden i Världsnaturfondens förtroenderåd plötsligt tycker att de borde skjutas av, är väl ett bevis om något på att människan i fråga är helt debil och behöver psykiatrisk vård. Hans namn är Carl XVI Gustav, och det är dessvärre inte första gången han skämmer ut oss när han är ute och roar sig med våra skattepengar. Monarkin är i mina ögon en böld i arslet på det demokratiska samhället, så min önskan blir att även en av "kära örebroares" familjemedlemmar skjuts av för varje varg som dödas i kungens namn.

I fredags efter jobbet gled jag in på kinapanget Dragon House i Hornstull. Jag gick fram till kassan och sa "En stor stark, tack". Svaret var minst sagt förbryllande: "Äta här?". Vad svarar man på det? "Jo, jag tar den här, tack", svarade jag, men tänkte hela tiden på vad svaret må tänkas ha blivit om jag svarat "Nej, jag tar med den ". Hade jag fått den i en avlagd lattemugg? Hade jag fått den i en risburk? Hade jag fått den i en tejpad fryspåse? Jag måste nästan dit igen och beställa en bira "take away" bara för att få se hur de hanterar det...

Nu tror jag att KFF mot alla odds missar det igen - till min illa dolda skadeglädje. Jag gillar nämligen inte födda förlorare i idrottssammanhang. Bajen tippades 2001 att komma sist av Mats Olsson i Expressen. Cratz svarade med att stänga träningarna, slå igen tidningarna - och plocka hem guldet. Vinnarskallar (om ni undrar över bilden så är Björn Runström den som dyker upp bland de 10 första om man söker på "vinnarskalle" på Google. Say no more). Det var åtminstone 15 av dem på Söderstadion för sju år sedan. På Fredriksskans i år finns inte en enda. Det finns bara en skittråkig (men duglig) tränare, Nanne Bergstrand, och en kaxig (men långt ifrån lika bra) spelare och bloggare, Henrik Rydström. Talk the talk och walk the walk - vissa lär sig aldrig skillnaden...

Har ni tänkt på hur Peter Jihde håller sina armar när han snackar i Idol? Jag hade inte tänkt på det innan farsan påpekade det. Han står hela tiden och viftar med armarna framför kroppen, en halvmeter ifrån varandra. Farsans helgjutna kommentar förra veckan var "Men, fan, ge honom en boll och hålla i då om ha vill ha det!" Klockrent.

Som ni säkert läst tidigare så håller jag på Tottenham i Premier League. Fattar ni hur sjukt läget för dem är? Efter dagens match mot Stoke (2-1 i arslet, två man utvisade, en förd till sjukhus) tror jag fortfarande att det är ett sjukt skämt. Men under kan fortfarande ske. Villa spöade Bajen med 7-0 i svenska cupen förra helgen och förlorade sedan finalen i förlängning. I går mötte Bajen Lidköpingslaget på nytt - och vann med 8-2. Det var väl för väl att det trots allt finns ett par grönvita vinnarskallar på Zinkensdamm i år också...

Jag blev i veckan erbjuden 200 spänn plus Paul Stanleys plektrum från 1987 för mitt Andy Scott-plektrum. Mitt svar blev naturligtvis att Scotts plektrum är en raritet medan Stanleys är något som vilket simpelt luder som helst kan införskaffa. Och mitt förakt i detta låg helt klart hos fjanten med den målade stjärnan och inte hos en eventuell kvinna med ett eventuellt ifrågasatt yrke. Erbjudandet kom från en som samlar på plektrum, men om jag på fullt allvar samlade på plektrum och saknade Andy Scotts skulle jag erbjuda betydligt mer än så. Själv samlar jag inte medvetet på plektrum, jag samlar bara på dem jag råkat komma över, och dem jag råkat komma över är de jag verkligen velat ha. Så man kan kanske säga att jag trots allt samlar på plektrum, men strikt urvalsmässigt.

Enligt rykten är både Erkan och Haris på väg bort från Bajen till nästa säsong. Av dem kommer jag att sakna Haris...

Jag äger bara fem plektrum, som i sin tur tillhört Mick Box (Uriah Heep), Michael Schenker (UFO & MSG), Dave Meniketti (Y&T), Rik Emmet (Triumph) och nämnda Andy Scott från The Sweet (jag gillar för övrigt inte dem som jämt glömmer bort "The" i bandnamn och filmtitlar, det är ju trots allt tre bokstäver som förändrar hela bestämmelsen av ett ord).

Vi avslutar så i dag, med en Manowar-parafras: Death to false "The"!