Språkvård

Svenskarna blir allt sämre på att skriva på svenska. Jag tänker närmast på särskrivning och infiltrationen av engelska ord. Just särkrivningen är faktiskt något av ett mysterium. En förklaring skulle kunna vara att man sneglat för mycket på det engelska språket, i vilket man särskriver i stort sett allt. Men det skulle i sådana fall innebära att man lärt sig läsa och skriva på engelska innan man lärt sig läsa och skriva på svenska. Och så kan ju knappast vara fallet för någon som är uppväxt på, låt säga, Kocksgatan.

Det innebär att de enda två logiska förklaringarna till detta föraktliga fenomen är att antingen att ens svenskalärare var totalt illitterat (vilket skrämmande nog kanske är fallet i dagens skola, men knappast för 30 år sedan), eller att man själv hängde på Alexander Lukas och spelade flipper på svenskalektionerna.

Å andra sidan så är detta inte bara ett Svenssonfenomen. Det blir allt vanligare även i tidningar, där så kallade journalister visar dagliga prov på att de egentligen inte alls behärskar den svenska skrivarkonsten. Och när inte ens de som har det till yrke kan stava så förstår man att det är illa. För att inte tala om skyltfönster och reklamannonser. Där ser man ständigt att det är "slut rea" eller att något är "jätte bra". Varför har man rea om allt i butiken är slut? Vad är det som är så bra med jättar?

Infiltrationen av engelska ord i det svenska språket är nästan än mer irriterande. Jag orkar knappt gå in på det. Jag tar bara ett snabbexempel som sprider sig som en löpeld: "workshops". Vad hände med kurser?

Mitt svenska favoritord för dagen är annars IRREELL. Det är skönt med ett svenskt ord som har tre dubbelbokstaveringar i följd. I finskan har de säkert några tusental, men här i Sverige är det ett ord som nästan känns... overkligt.