En sydamerikansk hjälte, en bortglömd norrbagge och ett företag som hjälper företag att knacka knäskålar...

"Shell Ronna" kan mycket väl vara den hårdaste sponsor som fotbollsvärlden skådat. Deras logga sitter på byxorna på spelarna i Syrianska. Något fördomsfullt hade man kanske väntat sig "Efes beg. bilar & lösgodis" eller "Hasans bygg & kebab". Men ut klev spelarna i cupmatchen mot Bajen, och på deras byxor stod alltså "Shell Ronna" och på tröjorna "Kellys". Hardcore. Respekt.

Bäst musik just nu 1: "Bedtime Story" med Tony Carey från 1987. Hans magiska musik är sannerligen det bästa balsam en sargad själ kan helas av.

Avslutningen av djyyyrgårn-Bajen på Råttsunda var bland det värsta jag upplevt på många år. Bajarna som ville ner till perrongen stängdes utan förklaring ute från stationen. Fem minuter senare stormade djursholms bebisar gången och Bajenklacken. Att inte en snut befann sig i gången mellan bunkern och tricken är inget annat än en stor skandal. Istället stängde de alltså alla dörrar till T-banan. Pappas puckon slog vilt mot såväl barn som mammor och tonårstjejer. Vuxna som vanligt.

Och när de grönvita försökte göra polisen uppmärksam på detta och vissa försökte slå sönder dörrarna till stationsbyggnaden i ren panik, svarade polisen med att själva slå hål i en ruta och skjuta tårgas mot dem som redan attackerades av pöbeln från det andra hållet! En tonårstjej fick tårgasen rakt i ansiktet och låg länge och kräktes i gången och försökte få luft. Jag vet inte vilka som var de största idioterna, de blårandiga eller de svartvita. Polisen kan efter decennier av derbyn i Uppland ännu alltså inte ens ha koll på de 50-100 meterna från arenan till tunnelbanan. Jag försökte på natten ringa och polisanmäla stationsbefälet i Solna, men uppmanades i stort sett att somna om. Om jag vore så chockerande inkompetent i mitt dagliga arbete skulle jag ha fått kicken för flera år sedan...

Fan, ibland saknar jag verkligen Bakis & Skakis på Dixie Queen på söndagar...

Att jag missade TNT:s mästerliga "Tell No Tales" på min 1987-lista är oförlåtligt. Men förlåt. Och välkomna norrbaggar in på topp 10. Jag får försöka gottgöra er här med 10000 LOVERS och EVERYONE'S A STAR - den senare presenterad av 1987-listans etta, Ronnie James Dio!

Klockslaget 19.10 den 1 maj var smått magiskt. Jag satt då på lokal och kollade Bajen på två tv-skärmar bredvid varandra. På den ena var det cupmatch i fotboll mellan Syrianska-Hammarby, på den andra SM-final i handboll mellan Hammarby-Sävehof. Exakt 19:10 stod det 6-4 till Bajen. I båda matcherna.

Var i lördags på 40-årsfest, och sambon dansade med Johan Pettersson som spelar Kapten Filling. På torsdag har min son uppladdning på Zinken inför veckans fotbollsträning med Markoolio. Vilken skön jävla skittillvaro! Är Walter Closett möjligtvis domare i cupmatchen på Söderstadion i morgon? Möter Bajen snart Häcken? Dr. Mugg regerar jävlar i mig...

Någon som undrar var Dixie Queen håller till nu? Hon ligger sedan 1999 för ankar på Themsen, under epitetet "Londons största nöjes-, konferens- och partybåt". Så mitt förslag är att du super dig aprak en lördag, tar en taxi till Arlanda, tar flyget till London, ringer och bokar en enmanskonferens på flyget över och sedan upplever Bakis & Skakis på nytt så snart du vaknar. Dyrt, ja, kult - you bloody bet!

Jag läste i dagens Sportbladet att Sverige tydligen spelar semifinal i den där "vintersporten" där alla har skydd, knuffas och försöker jaga en svart plastbit i 40 sekunder i ett rundat sarghörn innan alla är så jättetrötta att de vill att någon annan fortsätter att jaga. I samma tidning nämndes denna svårt fjolliga hobby på 13 av 24 sidor...

Bäst musik just nu 2: "Skicka ett vykort älskling" med Gyllene Tider från 1980. På riktigt. Deras två första plattor bjuder än i dag på så ofattbart intelligent och elakt lättfest pop. Per Gessle kan mycket väl vara ett lika stort musikaliskt geni som Björn & Benny. Att de alla tre är födda i mellanmjölkens och gör-det-själv-bokhyllans förlovade land tycker jag att vi alla ska vara oerhört stolta över.

Varje morgon kollar jag väderprognosen på TV4:s lokala sändningar, och vädret sponsras sedan en tid tillbaka av företaget Sergel som enligt reklamrösten "Hjälper andra företag att ta betalt". Jag tyckte inte att den formuleringen kändes helt rumsren och gick därför in på deras hemsida, där de förkunnar att de tillhör ledarna inom "ta-betalt-branschen". Och klickar man på länken "Om Sergel" står där bara ett enda budskap: "Vi hjälper dig att ta hand om dina kunder på rätt sätt". Snyggt! På Al Capones tid bar denna yrkeskår lång rock och hatt. 50 år senare var det skinnväst som gällde. Så min stilla undran är bara vad personalen på Sergel har för klädkod år 2008...?

djyyyrgårns pausunderhållning var i världsklass - om du är två år gammal. Ett överviktigt pucko utklätt till rödgul boll som knallade runt på mittplan i 10 minuter. Och jag som inte trodde att de för alla pengar i världen kunde övertträffa sina patetiska cheerleaders vintertid...

Telias 118 100 gör reklam för att de kan svara på allt, det är bara att sms:a sin fråga till det numret. Jag kände mig naturligtvis tvungen att testa, och skickade frågan "Hur många sniffade thinner i Huddinge centrum 1978?". Efter en kvart dök svaret upp i min mobil: "118 100 tror att 549 personer sniffade thinner i Huddinge 1978. Thinner är ett lösningsmedel som används för att tunna ut oljebaserade målarfärger, eller som lösningsmedel. 118 100 avråder ifrån att sniffa thinner".

Jag lärde mig ett nytt ord på engelska i dag: tony. Det är ett adjektiv som enligt Norsteds ordbok betyder "flott, stilig, snofsig". Hur kunde det ta så många decennier innan jag fick reda på det? "My heaven, you look sooo tony today!" Låter ju verkligen som jag. Eller kanske inte...

Bäst musik just nu 3: "Dreaming" med Blondie från 1978. James Hetfield svarade blixtsnabbt på frågan om vem i historien skulle vilja vara för en dag "Phil Lynott". Jag skulle nästan lika snabbt - om jag inte fick ta samma givna svar som James - svara Debbie Harry. Eller Clem Burke (helig ko vad vass och cool den trummisen var).

Offensiv fotboll ska alltid premieras. Därför satt det en liten kille på min axel och applåderade när motbjudande Chelsea slog ut småtrevliga Liverpool i semifinalen Champions League. Hur tänkte Benitez när han i förlängningen plockade Torres av planen? Ingen förutom han själv vet. Men alla vet att det straffade sig - med all rätt.

Den lille killen på axeln var av samma anledning rätt bedrövad när Hammarby slog Helsingborg med 2-1, sedan Heif i andra halvlek hade 15-0 i avslut efter att Tony Gustavsson valt att gå ned på EN anfallare (har det någonsin tidigare hänt på Söderstadion?). Mitt stora, grönvita Hammarbyhjärta slog naturligtvis hårdare än vanligt efter den pärsen, men mitt fotbollshjärta kunde inte undgå att tycka synd om den offensiva fotbollen. Enligt det hjärtat ska feg fotboll aldrig, aldrig få löna sig. Vi kan bara tacka "Poppen" för att det mot alla odds och bättre vetande ändå gjorde det just den kvällen...

Bäst musik just nu 4: Nya Gavin DeGraw. Som ni kanske redan märkt är jag inne i en svår popperiod. De perioderna är lika grymt sköna som nödvändiga avbrott i metallandet. Annars är det omöjligt att få ut maximalt av stundande rockfestival och Judas Priest-platta (en konceptplatta om Nostradamus som jag utan förvarning fick lägga vantarna på i tisdags - och höra Rob sjunga på italienska på ett av spåren!)

De på Telia måste ha rätt kul när de sitter där och skickar galna men skönt sakliga svar på galna, helt osakliga frågor. Det var definitivt värt tio spänn att få veta att Huddingelegenden sniffar-Franke uppskattningsvis alltså hade 548 själsfränder. Om ni undrar över bilden så är det den som kommer fram när man googlar på "thinnertrasa"...

Årets antiklimax-reklam dök upp i TV6-rutan precis innan förlängningen i tidigare nämnda CL-match skulle börja: "Direkt efter fotbollen - allt om hockey-VM!". Det är fullt jämförbart med att just ha fått in en tournedos på Operakällaren och hovmästaren kommer fram och säger "Vi har även mosbricka med kokt eller grillad från Solnakorv".

Vi var fem man som körde en Sweden Rock kick-off i fredags. Med start i parken ovanför Sveaplan (efter att givetvis ha svept en kall på Hard Rock) lät vi tärningen avgöra var vi skulle hamna i vår marsch mot Sergels torg. Men i höjd med Anchor tog rockguden över och mot tärningens vilja gick vi in. Tanken var att bara ta en öl och slå tärningen på nytt, eftersom det bara var ett "Glider" från "UK" som skulle lira. När vi två öl senare insåg att det var GLYDER från IRLAND var ju kvällen räddad. Thin Lizzy Light-grabbarna som jag bara timmar innan hade talat mig varm för och uppmanat alla att inte missa på den stundande festivalen (tack för bilderna Johan!). Vem korrläser för övrigt Anchors affischer? När de för en gångs skull hade ett riktigt coolt och bra band på besök från utlandet.

Sebastian Eguren är så mycket Buster man kan komma. Intervjun med honom i Fotbollskväll fick inte bara mina hårstrån på armarna att resa sig och tårkanalerna att fuktas. Till och med vänner som håller på helt andra, jättefula lag från denna stad och den som är belägen på Sveriges fula baksida kände plötsligt en oerhörd sympati för denne uruguayan med ett löjligt stort hjärta. Han är ju en osannolik dröm för såväl medspelare som supportrar, både på och utanför planen.

På tal om Syrianska-Bajen kan man fråga sig vad våra grönvita hjältar sysslade med när de tappade 4-0 till 4-4. I andra halvlek uppträdde de lika defaitistiskt som mot Trelleborg borta. Om nu någon undrar så är "defaitisktiskt" veckans ord. Ett alldeles för sällan använt ord som går att använda på allt för många människor allt för många dagar per år. Tyvärr...

Att gå från ratad i Norge till grönvit derbykung och vidare till ständig AXA-uppladdare i Villareal, och nu - på nytt och ytterst välförtjänt - uttagen till Uruguays landslag, är en resa som inte ens Benny Guldfot skulle ha mäktat. Vi är många som önskar dig all framgång, Sebastian. Du kan vara den ende bajare som haft fans även bakom fiendes linjer i både norr och söder - och det är sjukt stort. Att du för din sons skull vill avsluta karriären i Bajentröjan är naturligtvis ännu större.

Dr. Mugg är faktiskt nästan lika bra som Svampbob Fyrkant.

Bäst musik just nu 5: Med den kommande värmen naturligtvis "The Boys of Summer" från 1984 med Don Henley. Låten skrevs ursprungligen till Tom Petty - som inte ville ha den! Istället körde Henley den själv och fick en större hit än Tom Petty någonsin kunnat drömma om. Så nitbältesbärande, ödets ironiker och popnostalgiker i alla länder - förenen eder!

I nämnda sportbilaga nämndes för övrigt fotboll - i förhållande till frökenhobbyns 13 sidor - på 10 sidor av 24. Den 16 maj. En vecka efter att det varit 25 grader varmt och EM står för dörren...

En fröken vid namn Douglas Murray - som bara spelat i "riktiga" lag på andra sidan Atlanten, och som jättetufft rev sönder sin t-shirt på bild i dagens tidning - var den som skulle ta Sverige vidare till final (vilket hon naturligtvis inte gjorde). Hon är tydligen bror eller syster eller morfar eller sonson eller syssling eller älskarinna eller bästis eller mamma eller parallellsklasskompis eller någon som dragit till bibblan å klirrat doror å snattat tuggummi tillsammans med Lasse Björn (en av få fjolliga snubbar från tiden då denna syssla trots allt fortfarande utfördes av någorlunda pålitliga män - blåränder till trots).

Men gå på O'Learys vilken dag i veckan du vill och du kan vara säker på att möta en fröken som hon på bilden, som dessutom hävdar att håkky är kul. Och det är knappast något att vara stolt över.

Sebastian Eguren. Där har ni en kille som inte behöver bry sig om håkky. Han behöver inte ens lära sig vad bonnläppar säger om fotboll för att bli älskad. Och han behöver definitivt aldrig lära sig vad ordet defaitistisk betyder...