Bland förlegade proffs och A-lagsmästare

"Framtiden bryr jag mig inte om, det enda jag bryr mig om é min flaska rom." Det sjöng Stoffe i mästerverket "Ett anständigt liv" 1979. Han visste med andra ord redan då hur simpelt livet var. Men enligt Kenta så levde Stoffe i Blixt Gordons värld, vilket inte heller känns helt oävet om sanningen ska fram.

När man hör namnet Klas Ingesson får man ungefär samma vibbar som av namn som Mikael Nilsson, Niclas Alexandersson, Svenne Dahla eller Håkan Mild. Med andra ord fotbollspelare man aldrig på fullt allvar associerat med fotboll. Men i ölreklamen för Norrlands Guld hinkar Frysbox-Klabbe bira som vilket Björns trädgård-proffs som helst. Han hade med andra ord kunnat bli riktigt jävla bra - om han bara valt rätt A-lagsbänk...

Att Örebros supporterklubb - kubanerna - kunde borga för någon form av humor kom som en smärre chock. Att de utöver det skulle vara det roligaste jävla gänget i Sverige låg bortom all fantasi. Men så var faktiskt fallet i går. När Örebro mötte Elfsborg borta dök ett gäng örebroare upp med ett lakan som de på egen hand färglagt med svart fulfärg på burk. Meddelandet löd "Borås... tråkigare än vårt spel".

Jag kan inte smälta att några från Närke visat sig ha den bästa humorn och självdistansen inom svensk klubbfotboll. Sjukt kul. Sjukt smart. Att de dessutom vann med 2-0 var sjukt bäst. Punkt.

Jag kan heller fortfarande inte fatta att mitt älskade Hammarby IF - laget som inte ens borde finnas efter att ha tappat 8 man i startelvan till Ryssland - obesegrat vann svenska cupen i Edsbyn. Man mötte Tillberga - och vann. Man mötte Gripen - och vann. Man mötte Vetlanda - och vann. Man mötte Villa - och vann. Man mötte Edsbyn - och vann. Man mötte Sandviken - och vann. Helt sjukt. De som sitter i juryn för Bragdguldet och Jerringpriset behöver inte ens sammanträda...

Magnus Uggla betygsatte i går alla sina plattor i Aftonbladet. Den vedervärdiga "Den döende dandyn" gav han fem plus. Den fruktansvärda "Alla får påsar" gav han fem plus. Den senaste kräkreflexen "Pärlor åt svinen" gav han fem plus. Odödliga mästerverket "Vittring" gav han två plus. Det är med andra ord helt okej att avliva snubben...

Enligt statistikern var ett band vid namn "Rock-Rolf och hans satelliter" grymt heta i skarven 1980/90. Jag minns inte Roffe själv men kan bara bekänna att det var ett bandnamn av högsta rang. De lirade tydligen på Kaos i Gamla stan. Jag var på Kaos ett antal gånger under denna period - och minns inte en enda. Grymt hak, med andra ord.

Återkom just från Y&T på Rockland i Sala. Helt grym konsert! Mest grymt var kanske att de var så coola att de spelade de första 7 låtarna från 7 olika plattor - och ingen av dem var från erkända mästerverket "Black Tiger". Väldigt kaxigt. Första spåret från nämnda skiva kom först som låt nummer nio - och då i form av Winds of Change. Ännu en överraskning (och sannerligen inte att förväxla med äckligt patetiska Scorpions-låten med samma namn).

Just statistikern - som för övrigt är mest hardcore i den gamla skolan - skickar dessutom ibland rapporter från sköna ställen i anknytning till "dödens triangel" (ni vet, haken i korsningen Ringvägen/Södermannagatan). Tidigare i år dök det upp ett sms med information om att det var rätt tunga snubbar i omlopp i denna eminenta söderkorsning. Snubbar med namn som Hasse Fisk, Boxar-Nisse, Post-Bengan, Krille Krokodil, Leffe Klondyke, Allt plus Ivar, o s v. 100 % hardcore. Namn som man stolt bär med sig som förebilder...

En kvällstidningslöpsedel hade i kväll budskapet "Kända kvinnor avslöjar sina bästa smalknep". Deras sanningsvittnen var Amelia Adamo, Kim Kärnfalk, Katrin Schulman och Camilla Läckberg. För mig är dessa namn en tant som gör tidningar, en misslyckad schlagerartist, en jag inte alls vet vem det är och en som enligt Leif GW Persson skriver som Nicke Lilltroll snackar. Och framför allt är - i cynismens namn - ingen av dem vare sig smala eller snygga. Så i mina ögon måste man i detta fall alltså vända sig till det fåtal personer som sitter med en revolver intryckt i munnen och just nu väljer mellan att trycka av eller köpa kvällstidningen. Statistikern skulle garva rått. Krille Krokodil skulle beställa en ny öl. Rock-Rolf skulle fråga vilken låt de ville höra igen...

Nej barn, annat var det på Reymers och Sanslös tid...